Myndigheter kan bli beroende av dyra konsulter

Många statliga myndigheter är beroende av konsulter. Ofta arbetar de på heltid under lång tid. Konsulter med specialistkompetens fakturerar höga arvoden. Men inhyrd arbetskraft kan också vara ett sätt för myndigheten att spara in på löner.

En granskning i tre artiklar för Publikt den 21 januari 2016:
Länk1

Länk2
Länk3

_____________________________________________

I kommersialiseringens tunnel

Den akademiska världen kan vara en tunnel. Där finns fenomen som forskare uppfattar som fullkomligt normala, men som för utomstående framstår som så absurda att de knappast kan vara verkliga.En krönika i Vetenskapsrådets webbtidning Curie december 2014: Länk

_____________________________________________

De jobbar åt staten – och får pengar av näringslivet

Många forskare som anlitas av myndigheter är samtidigt knutna till näringslivet. Myndigheterna har ofta inget val – oberoende experter kan vara svåra att hitta.

En granskning i tidningen Publikt nr 10 2014: Länk

_____________________________________________

Tester på gränsen till övertramp

Många som söker chefsjobb på myndigheter får göra ett personlighetstest. Tanken med dem är att rekryteringen ska vara objektiv. Men testerna är trubbiga – och en del som gör dem kränks av de mest personliga frågorna.

En granskning publicerad i Publikt nr 14 2012: Länk

_____________________________________________

Friskolor satsar minst på lärare

Det är stora skillnader i lärarresurser mellan gymnasieskolorna i Stockholm. Några av de mest prestigefyllda kommunala gymnasierna har låg lärartäthet, men ännu sämre är det bland ett antal vinstdrivande friskolor. Flera av dessa har dessutom en mycket låg andel behöriga lärare.

En granskning publicerad i tidningen Lära nr 4 2012 Länk

_____________________________________________

Svenska barn omringade av reklam

Svenska marknadsförare bryter konsekvent mot de lagar och regler som styr reklam riktad till barn. Desto mer respekt har de för amerikanska marknadsföringstips: omringa barnen från alla håll, hitta föräldrafria zoner och använd barnens bästa vän.

En granskning publicerad i Råd och Rön nr 2 2006. Pdf

_____________________________________________

Så sponsrade regeringen försäkringsbolagen

Handlingsförlamad – så beskrevs regeringen efter tsunamikatastrofen i vintras. Men regeringen handlade. Exempelvis evakuerade regeringen skadade och andra överlevande till en kostnad av över 72 miljoner kronor. En utgift som kan ses som sponsring av de försäkringsbolag som hade det formella ansvaret.

En granskning publicerad i Ordfront Magasin nr 11 2005. Pdf

_____________________________________________

Analfabetism ett problem först i Sverige

Analfabet? Många människor som aldrig har gått i skolan har inte sett det som ett problem förrän de kom till Sverige. Någon i familjen kunde läsa; själva kunde de annat som var lika värdefullt. Men i Sverige blir analfabetismen ett stigma.

En artikel publicerad i DN den 13 oktober 2005. Pdf

_____________________________________________

Aziza – analfabet i bokstavslandet granskningar

Aziza Aouadhi arbetar som städerska på sjukhus och är ensamstående mamma med fyra barn. Livet vore enklare om hon kunde läsa och skriva.
– Jag försöker att inte visa mina barn hur svårt det känns att inte kunna hjälpa dem med läxorna, säger hon.

En intervju publicerad i DN den 12 oktober 2005. Pdf

_____________________________________________

Forskare till salu

Forskare vid svenska universitet och högskolor knäcker extra genom att sälja sin kunskap. I vissa fall med universitetets goda minne, i andra fall i hemlighet, men hela tiden i den akademiska frihetens namn. Ordfront magasin har kartlagt privatiseringen av kunskapen.

Ett reportage publicerat i Ordfront magasin i juli-augusti 2005. Pdf

_____________________________________________

Det varumärkta klassrummet

En påse frukt. Kan det bli mer oskyldigt? Barnen kommer tillbaka till skolan från matbutiken med en kasse vitaminer att knapra på. Men ICA:s fruktpåse är inte bara en fruktpåse utan ett skolexempel på effektiv marknadsföring riktad till barn. När skolorna nu öppnar sig för kommersiella intressen är företagen snabba att knyta till sig barnen – dagens och morgondagens kunder.

En granskning publicerad i Pedagogiska magasinet nr 4 2005. Pdf

_____________________________________________

En låtsasvärld – men pengarna är riktiga

Webbsajten Habbo Hotel är en lekplats för barn och ungdomar som vill chatta och spela spel. Den som har råd kan också köpa virtuella möbler till sitt virtuella hotellrum. Varför väljer barn att shoppa låtsasbord, låtsasmattor och låtsastoaletter?

Ett reportage publicerat i Dagens Nyheter den 5 september 2005. Pdf»

_____________________________________________

“För min egen skull”

Allt fler unga kvinnor i Sverige förstorar sina bröst genom operation. “Jag gjorde det för min egen skull”, är det mantra de återkommer till. Men bakom det ökande antalet bröstförstoringsoperationer finns omvärldens storbröstade kvinnoideal som plastikkirurgerna omsätter i allt högre vinster.

Ett reportage publicerat i Ordfront Magasin nr 4 2002. Pdf

_____________________________________________

I skrivbordsfolkets land

Kan du skriva ditt namn, frågar jag. Hon griper pennan, böjer sig mjukt över det låga soffbordet och formar under stor koncentration A-l-t-o-u-m. Krokarna på l och t är hon noga med. Och efternamnet? Hon går ned på knä. Men nej, hon skakar på huvudet och kallar på dottern som ställer sig bredvid henne och skriver: Alimradi. Att leva som analfabet i informationssamhället Sverige ställer stora krav.

Ett reportage publicerat i tidskriften Arena nr 5 2001. Pdf

_____________________________________________

Säkerhetskraven styr på lekplatserna

En strid pågår kring svenska lekplatser. Nya skärpta säkerhetskrav har lett till att många kommuner lägger ned lekplatser eller tar bort gamla lekredskap. Föräldrar och lekplatspersonal protesterar.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 19 juli 2001. Pdf

_____________________________________________

TV – pladder eller pedagogik?

TV:n – ännu ett pladder i en högljudd och stressad värld? Eller ett pedagogiskt medium som stärker 2000-talets barn i deras identitet? Meningarna går isär i en tid när TV:n har blivit en självklar del av vardagen, en extra familjemedlem vid frukostbordet. Men det finns faktiskt barnfamiljer som klarar sig utmärkt utan TV.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 10 augusti 2001. Pdf

_____________________________________________

Bo bland landsmän – ideal eller nödlösning?

Stockholm är inte New York. I Stockholm finns inga etniska enklaver i stil med Chinatown. Det finns dock bostadsområden där mellan 20 och 40 procent av de boende tillhör samma etniska grupp. Att bo nära sina landsmän skapar trygghet men det betyder inte att dessa bostadsområden är några idylliska byar.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 5 mars 2001. Pdf

_____________________________________________

“Jag trodde att barnen var döda”

Hjälp – de kan ta mina barn. Den skräcken lever många invandrare i marginaliserade miljöer med idag. Barn till invandrare är överrepresenterade bland de barn som tvångsomhändertas av socialtjänsten. Det händer också att de omhändertas av skäl som inte har ett tydligt stöd i lagen. I enstaka fall kan det handla om kulturella missförstånd. Men det finns alternativ till tvångsomhändertagande, visar det arbete som socialtjänsten i Rinkeby bedriver.

En artikelserie publicerad i DN den 22, 23 och 24 november 2000. Pdf

_____________________________________________

Kummin och kardemumma, tårar och ångest

De syns inte, bangladesharna i Stockholm, men de finns. Bakom disken på nästan varje indisk restaurang till exempel. Restaurangbranschen är hård, arbetstiderna långa. Avkopplingen blir ofta tårar, dans och slagsmål tre timmar i streck – indisk film. I Stockholms län bor ungefär 1 800 bangladeshare. Plus minst 30 som lever under jorden, gömda för att undvika att avvisas från Sverige. Deras ångest sliter hårt även på andra bangladeshare.

Ett reportage om Stockholms invandrare från Bangladesh, publicerat i DN den 24 april 1999. Pdf

_____________________________________________

Hetsjakt på pengar i friskolornas paradis

Respekt. Inflytande. Individanpassning. Det är nyckelord som går igen när Sollentunas friskolor försöker sälja sig till hugade föräldrar, oavsett om frälsaren heter Maria Montessori eller Jesus Kristus. Friskolornas utbredning i Sollentuna hetsar också de kommunala skolorna till en jakt på studiemotiverade barn som inte kostar något extra.

Ett reportage publicerat i tidskriften Krut nr 2 1999. Pdf

_____________________________________________

Svenskar flyttar ut när invandrare flyttar in

När invandrare flyttar in flyttar infödda svenskar ut. Den processen har två förklaringar, menar forskaren Roger Andersson. En förklaring är verkliga förändringar inom bland annat daghem, skola och andra former av kommunal service där personalen inte alltid har kompetens att dra nytta av förändringarna. Den andra förklaringen har att göra med att området stämplas som “invandrartätt” vilket tolkas negativt.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 19 maj 1999. Pdf

_____________________________________________

Unga utnyttjar socialen i bråk med föräldrar

Alltfler barn och ungdomar med utländsk bakgrund omhändertas av socialtjänsten. Men grunderna är ofta lösa. Forskning visar att socialtjänsten kan låta sig utnyttjas av ungdomar som vill slippa föräldrarnas förhållningsregler. Flera invandrarorganisationer bekräftar uppgifterna.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 1 november 1999. Pdf

_____________________________________________

Invandrare kränkta av mästrande attityder

Socialsekreterare stoppar bidrag utan skäl, lärare vräker ur sig skällsord och anställda på bostadsbolag sållar bort sökande på oklara grunder. Svenska myndigheters möten med personer med utländsk bakgrund utmynnar ofta i konflikt. Orsakerna står att finna på en glidande skala från diskriminering till missförstånd.

Ett reportage publicerat i tidningen Metro den 18 november 1999. Pdf

_____________________________________________

”Gud har skapat hans ögon sådana.”

Handikappade barn till invandrare kan hamna i kläm i Sverige. Det svenska målet för handikappade barn är så stor självständighet som möjligt. Barnen ska ut i samhället; de ska synas. Men om föräldrarna har en traditionell syn på livet vill de ofta försöka glömma barnens handikapp. Risken finns att barnen göms undan hemma. Och att myndigheterna inte anstränger sig för att ge dem den hjälp de har rätt till.

En artikelserie publicerad i DN den 31 augusti, den 1 september och den 2 september 1998. Pdf

_____________________________________________