”Våga vara komplex”

Hon talar sig varm för leken i klassrummet – och för det verkligt komplexa arbetet. Det kan låta motstridigt, men för Maria Andrée, forskare i naturvetenskapernas didaktik, befruktar leken och komplexiteten varandra. Leken gör det svåra roligare och komplexiteten gör till synes banala spännande.

En intervju i tidningen LÄRA nr 1 2017: Länk

_________________________________________

”Vi behöver bryta barriärerna”

Elever med svår utvecklingsstörning tvingas ofta jobba ensamma med en lärare, utan samspel med jämnåriga. Det vill Daniel Östlund, lektor i specialpedagogik, ändra på.

En intervju i tidningen LÄRA nr 5 2016: Länk

_________________________________________

”Erfarenhet viktigare än vetenskap”

Undervisningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, heter det. Ja, framför allt på erfarenhet, menar Glenn Hultman, professor i pedagogiskt arbete. Han ser lärarnas erfarenheter och inte den evidensbaserade forskningen som den främsta nyckeln till elevernas lärande.

En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2016: Länk

_________________________________________

”Intressestyrt lärande är en utopi”

Inget slår en lärare som berättar och visar, säger pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth. Och då menar han verkligen inget – inte grupparbete, inte eget arbete, inte pedagogiska appar och absolut inte datorspel.

En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2016: Länk

_________________________________________

”Ständig uppkoppling en katastrof”

Den som förstår hjärnan förstår lärande. Och en som förstår hjärnan är neurovetaren Katarina Gospic. Hennes perspektiv visar att lärandet avgörs av lust och nyfikenhet, motvilja och rädsla – känslor som läraren kan styra hos både sig själv och eleverna.

En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2016: Länk

_________________________________________

”Ni kan minska klasskillnaderna”

Lärare måste våga prata om klasskillnader med sina elever. Då kan undervisningen bli mer fördomsfri och ge alla, också elever från medelklassen, större möjligheter. Det menar Anna Jobér, forskare och aktuell med boken ”Social klass i skolan”.

En intervju i LÄRA Stockholm nr 5 2015: Länk

_________________________________________

Vetenskapen lyfter lärandet

Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga och ger ökad makt. Och makt är vad lärarna behöver, menar han.

En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 5 2015: Pdf

_________________________________________

”Fel att prioritera de svaga”

Elever som är smartare än sina lärare kan få stora problem i skolan. För att stödja dem behöver lärarna inta en ny attityd där de ser elevernas problem, menar Roland S Persson, professor i psykologisk pedagogik.

En intervju för tidningen LÄRA Stockholm nr 4 2015: Pdf

_________________________________________

Hjälp eleven över alla hinder!

Läslust i all ära, men Mats Myrberg vill ingjuta läsmod i alla dem som skyggar för bokstäver. — Det viktigaste är att du får mod att läsa texter som du inte alls tycker är roliga, säger professorn i specialpedagogik.

En intervju i Lära nr 3 2015: Pdf

_________________________________________

”Vi måste bemöta argumenten”

Med islam i klassrummet kan såväl rasism som våldsbejakande islamism blossa upp. Lärare måste rusta sig med kunskaper för visa att islam kan vara en modern och feministisk religion, menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.

En intervju i Lära nr 2 2015: Länk

_________________________________________

Praktisk kunskap fortsatt viktig

Yrkesutbildningar lockar allt färre. Utbildningsvetaren Lázaro Moreno Herrera menar att elevernas motivation ska väckas tidigt, genom att skolan visar upp förebilder inom olika yrken och genom att alla ämnen blir mer praktiskt förankrade. Svenska litterturklassiker kan ibland behöva bytas ut mot tekniska manualer, säger han.

Ett samtal i Lära nr 4 2014: Länk

_________________________________________

”Våga utmana elevernas tankar!”

Kan det vara bäst att inte få bestämma själv? Är det rätt att stjäla ibland? Och när börjar egentligen kvällen? Lärarutbildaren Liza Haglund lär barn och lärare att samtala filosofiskt – för att rusta barnen att ta hand om världen.

En intervju i Lära nr 4 2014: Länk

_________________________________________

”Incitamenten att skaffa sig kunskap minskar”

Kunskapsraset beror på samhällsutvecklingen, menar historikern Arne Jarrick. Ur sitt örnperspektiv ser han två tendenser: kunskap står lågt i kurs i en självupptagen kultur och skolans finansieringssystem får ambitiösa elever att hoppa från skola till skola.

En intervju i Lära nr 2, 2014: Länk

_________________________________________

”Skolans rykte lever sitt eget liv”

En skola som vill bygga ett starkt varumärke ska inte marknadsföra sig. Istället gäller det att berätta om det som gör skolan speciell – undervisningen, lärarna, kanske skolbyggnaden. Och hoppas på att eleverna för vidare berättelserna, säger varumärkesforskaren Bengt-Åke Gustafsson.

En intervju i Lära nr 6 2013: Länk

_________________________________________

”Lusten växer när man blir respekterad för det man kan”

Lärarna behöver enas, inte splittras, säger Ulla Karin Nordänger, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hon är kritisk till satsningar på till exempel utvalda förstelärare. Som lärarutbildare ser hon att lärarna törstar efter att utvecklas tillsammans.

En intervju i Lära nr 5 2013: Länk Onlinepublikation

_________________________________________

Vi vet för lite om barns behov

Barn som behöver särskilt stöd får sällan hjälp i tid. En förklaring är att vi vet för lite om vilka insatser som verkligen fungerar, säger nationalekonomen Camilo von Greiff på Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). – Man kan säga att det pågår mängder av experiment som vi inte lär oss något av.

En intervju publicerad i Lära nr 3 2013: Länk Onlinepublikation

_________________________________________

Hattandet har varit förödande

Han ger inte upp, idéhistorikern Sven-Eric Liedman. I böcker, artiklar och föredrag kämpar han för att ge skolan den frihet som han menar har gått förlorad.

En intervju publicerad i Lära nr 1 2013: Länk

_________________________________________

Tillåt alla språk i skolan!

Svensk språkpolitik ser flerspråkighetens potential, men på skolorna blir flerspråkighet istället ofta en brist. Det krävs en ny språkmedvetenhet bland alla lärare, säger Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.

En intervju publicerad i Lära nr 5 2012: Länk

_________________________________________

Med datorn blir läraren viktigare

Allt fler elever får en egen dator av sin skola. Men så kallade en-till-en-satsningar kan öka skillnaderna mellan elever och tvinga lärare att arbeta mer, berättar Åke Grönlund, professor i informatik.

En intervju publicerad i Lära nr 6 2012 Länk 

_________________________________________

Klassrumsforskning ger ny kunskap

Lärare som forskar på jobbet blir mer kompetenta – och mer kunniga. Det står klart när Stockholms tio första ämnesdidaktiska nätverk summeras. Satsningen på forskning som ger ny kunskap är unik, säger professor Ingrid Carlgren.

Ett reportage publicerat i tidningen Lära nr 3 2012, s 36 Länk

_________________________________________